Som jag nämnde i förra inlägget rusar dagarna förbi, och nu har vi redan fått vara föräldrar åt Edvin i en månad(!).
Med andra ord har vi också haft en månad på oss att lära känna honom,
så tänkte skriva ner några av de saker som verkar typiska för honom just nu.

 

 

 

 

• Han är för det mesta lugn och beskedlig, tar vad vi än gör med ro och blir sällan riktigt arg.
  
  
• Men arg, det har vi också fått se att han kan bli - och då blir han arg på riktigt! Krokodiltårar har börjat rinna efter kinderna sen en vecka tillbaka och han skrynklar ihop ansiktet samtidigt som det blir eldrött när han tar i och skriker från tårna.
  
  
• De gångerna han blir arg är det för det mesta något av följande orsaker:
  1. Hunger
  2. Våt blöja
  3. Trött
  4. Vill vara i famnen
  5. Magknip
  6. Han har tappat nappen
  
  Han reagerar som de flesta andra bebisar, med andra ord! Lite roligt är att se hans personlighet skina igenom just när han blir arg. Han blir lika hangry som Matts, lika sur när han är trött som jag och när han tappar nappen är han så envis när han försöker greppa tag i den på nytt med huvudet skakandes fram och tillbaka liksom en hund som skakar en tuggleksak.
  
  
  
• Han spyttar rätt så ofta och mycket.
  Men så lär också jag och mina ha syskon gjort, och han växer och lägger på sig vikt i rejäl fart så det lär inte vara något att oroa sig för.
  
  
• Nätterna är hittills guld värda!
  Han somnar omkring 10-11 tiden på kvällen, för att sen sova till halv 10 nästa dag. Förstås äter han 1-3 ggr under natten (och ännu mer på morgonsidan, men det märker varken han eller jag riktigt av då han gör det mestadels sovandes) och så byts nog 1-2 blöjor också där emellan, men hittills har vi inte behövt känna av någon sömnbrist om nätterna.
  
  

• Han sover bäst när han har ljud omkring sig.
  För någon dag sen somnade han när jag började dammsuga, just nu ligger han halvsovandes och lyssnar till en Spotify-lista. Det får gärna vara guppigt när man är ute och skuttar också för att han ska somna gott.
  
  
• Han har börjat ge respons tillbaka åt oss - imorse möttes jag av världens största smile när vi vaknade och här om kvällen låg han och pratade med Matts på lekmattan.
  
  

• Those legs - alltså visst kände jag redan när han låg i magen att det var en stark krabat, men jisses ändå!
  Han har redan velat börjat "stå" när man ska lägga honom på skötbordet och är riktigt stark i benen känner man. Hans nacke var stark redan när han föddes, och i dagsläget orkar han hålla upp det själv en god stund när han ligger på lekmattan eller han vill kika på något när man håller honom på axeln.